Maktlös oro.

10 nov 2012 16:17
Dotterns pappa har haft problem med alkohol. Långt före vår relation har det visat sig och även under vår relation. Han vill inte erkänna det själv dock, trots att han till och med ätit antabus två gånger. Men problem? Inte då. En kort tid efter att jag gjorde slut kom jag på honom påverkad då han hade dottern. Jag såg men ville inte tro. Jag var så slutkörd och rädd för konflikter att jag lämnade dottern med honom trots detta. Det åt upp mig. Jag mådde så dåligt. Drack han i dotterns sällskap? Jag konfronterade så klart, men han nekade. Jag vägrade lämna ut henne så han träffade inte på en månad och han vägrade träffa henne med mig. Sedan började umgänget pö om pö igen för jag hade inga bevis.

Det har ju alltid legat i bakhuvudet och gnagt detta. Tänk om han dricker med barnen närvarande? För ja, det finns fler barn inblandade. Han har dottern mest, det andra barnet mindre tid. Nu har det andra barnet sagt att "jag dricker saft och pappa dricker saft ur bruna flaskor med ett äpple på".
Idag gick jag och dottern en promenad då vi råkade gå förbi systemet i pappans stadsdel. Dottern utbrister glatt: "Här brukar min pappa köpa!".

Ja, det känns verkligen jättebra. Speciellt som man inte kan göra ett skit.

PieceOfCake

111 ord

» Profil
» RSS

««

[bläddra]

»»