Reaktioner

Kommentarer

EvaP: (4 okt 2011 14:58)
Jag förstår om det gör ont att de inte sa något positivt eller rent av ropade "hurra".

Jag ropar hurra trots att vi inte känner varandra!

Hurra! Hurra! Hurra!

steinway: (4 okt 2011 15:14)
tigern (läs ditt eget namn), jag blir ledsen för din skull när jag läser att det är så här och jag är verkligen glad för er skull, jag tycker det är helt fantastiskt! Det kommer bli så jäkla bra helt enkelt. Det är så självklart tycker jag, precis som du säger, allt stämmer så det är ju ett naturligt steg och ni är ju verkligen redo på alla sätt och vis! Ni har de bästa förutsättningarna man kan ha, betydligt bättre än många icke-studenter också. GRATTIS TILL TUSEN!!!!! Kram!

tigern: (4 okt 2011 15:41)
EvaP: tack! Det värmer!

steinway: ja, det kommer bli bra. Och jag märker på både mamma och pappa att de börjar smälta det, och faktiskt är glada, bara att de har svårt att uttrycka det. Det kommer bli fint när pyret väl kommer! Krams

Tulo: (4 okt 2011 15:58)
Tigern: När jag blev gravid var jag bara 21 och mina föräldrar var glada och stöttande, och mina svärföräldrar var allt annat än.. Men vet du va? SKIT I DET! Hur svårt det än är.. Detta är det mest fantastiska du kan vara med om, du kommer bli världens bästa mamma! Njut av varje stund och om tillfället skulle visa sig, så skulle jag tycka att du kan säga att du blir ledsen över att dom inte visar mer glädje över något som är så stort i ditt liv.. KRAM!! Och GRATTIS!! =)

Cocos: (4 okt 2011 19:18)
Vet du vad det kan vara..att de inte vågar ropa tjoho än för att de vill se att allt går bra!...tror ens föräldrar kan ha lite avvaktande attityd..mina föräldrar var nog likadana,men det tar nog ett litet tag innan de smälter det hela. Grattis!!

alein: (4 okt 2011 20:59)
åh, vad tråkigt med sådana reaktioner - även om det kan vara som cocos säger att det ligger något annat bakom. Men njut och var glada, för NI vet att ni gör rätt! Jag vet att det är svårt att strunta i andras kommentarer (eller icke-kommentarer) men försök påminna er själva om vad ni känner.

Jättemycket grattis och lycka till!


mando: (4 okt 2011 22:04)
Tråkigt, men det handlar kanske mer om dem själva än om er, tänker jag?! De kanske plötsligt kände sig gamla... ;-) Det är en stor händelse i livet att få barnbarn också, kan nog vara lite ålderskris för en del och ta ett tag att smälta. Min mamma blev väldigt glad när hon fick veta att hon skulle bli mormor, men sen ålderskrisade hon faktiskt lite även om hon försökte att inte låtsas om det... Skulle det kunna vara så i era pärons fall med?
Stor stor kram, jag tycker det är jätteroligt!!!

tigern: (4 okt 2011 22:25)
mando: fast både svärisarna och min mamma har redan barnbarn :) barn som dessutom är 10 resp. 8 år. Möjligtvis min pappa som kan känna sig gammal, har är yngst och har inte blivit morfar på riktigt, mammas barnbarn ser han väl typ som sina men det är ju inte på riktigt.

Cocos: så kan det visst va.

alein: som sagt så väger alla vänners kommentarer upp :)

Tulo: svärisarna bryr jag mig egentligen inte om, de bor 55 mil här ifrån och visar inte särskilt mycket intresse för något som gäller oss. Vi flyttade som sagt för ett år sedan och det har inte bemödat sig med att komma hit och titta än, trots att båda är pensionärer och har varit fullt friska.

Tulo: (5 okt 2011 06:29)
Nej, det förstår jag.. Menar bara att i mitt fall var det dom som fullständigt struntade i det faktum att vi väntade barn.. Fick nog inte en enda reaktion när jag tänker efter, dom kom inte till BB och dom visade inget egentligt intresse för honom alls första gången vi kom dit. Men detta ändrades senare och det är jag jätteglad för. Hoppas allt blir bra.. Kram!

therese: (5 okt 2011 08:12)
sånt här är svårt tycker jag. jag fick själv höra att jag inte brydde mig tillräckligt mycket när en i min bekantskapskrets berättade att hon var gravid. i det fallet orkade jag inte bry mig pga krångel på jobbet och annat som kändes tungt, och att jag inte orkade bry mig eftersom personen i fråga aldrig bryr sig om mig.

men, från sina föräldrar förväntar man sig ju lite starkare reaktioner. men som någon skrev här över, så kanske de behövde smälta det lite. ibland kan man bli så förvånad (inte på ett dåligt sätt) att man blir tyst och verkar ointresserad.

Skriv en kommentar:
Namn:

Kommentar: