Ugglan och jag

23 maj 2012 11:01
Jag börjar känna mig trygg tillsammans med Ugglan. Jag vet nu att vi klarar av det mesta. Och det gör mig så mycket gladare!

Hinner inte skriva så ofta, och hinner absolut inte skriva pappersdagbok, så nu blir det ett spretigt inlägg om allt möjligt som jag vill minnas.

Jag var ganska deppig redan andra dagen H jobbade. Det kändes som att jag skulle sitta inne med Ugglan resten av året, och inte kunna göra någonting. Depp, depp, depp. Men sen dess har Ugglan blivit större, blir hon varje dag, och jag har vågat mig ut på lite utflykter som har gått alldeles utmärkt! Efter depp-dagen förr, förra tisdagen var vi till universitet och sen till mammas jobb. Det var första ensamma utflykten, och det gick bra. Ugglan sov i bilstolen, eller var vaken och nöjd. Sen var vi iväg förra veckan och shoppade. Då lyckades jag få med mig vagnen, innan har jag tyckt att det var omöjligt att fälla ihop den och med gravid-mage var det typ omöjligt, men nu gick det bra! Ugglan sov gott i vagnen och jag hittade massa fina kläder till henne. Igår var vi på längsta utflykten ensamma hittills. Igår premiäråkte vi både pendeltåg och tunnelbana! Gick galant. Målet var en fika med andra bebisar och deras mammor. Vi träffades på ett mysigt ställe vid Hornstull, åtta bebisar och åtta mammor. Vi mammor har träffats på internet, det här var första mötet och alla var supertrevliga! Jätteroligt var det, och det kommer bli fler fikor framöver. Vi gick hemifrån kvart i tio och kom hem halv fem. Ugglan åt två gånger medan vi fikade, däremellan låg hon nöjd och vaken i vagnen. Vi promenerade över Västerbron med en av de andra mammorna, och efter en glasspaus vidare bort till Karlberg. På tåget hem blev Ugglan akut-hungrig, det kändes lite jobbigt med en skrikande Uggla på ett fullt pendeltåg, men det gick det med. Och på vägen hem somnade hon om. En fantastiskt trevlig dag. Och när det går så bra att göra utflykter ensam med Ugglan känner jag mig stark, och stolt! Jag kan! Ugglan kan!

I måndags var vi på bvc, ensamma. Det gick också bra. Ugglan har nu äntligen passerat sin födelsevikt och väger 4230g. Jämfört med de andra bebisarna igår, är hon en riktig smalis. Vi får väl se hur länge det håller i sig.

I helgen var hon ganska kinkig, mer än vanligt. Framför allt var kvällarna och nätterna jättekinkiga. Misstänkt magknip. Pratade med bvc-tanten om det och hon föreslog att vi skulle testa Sempers magdroppar. Jag har hört så många som inte tycker att de ger någon effekt, så jag var lite skeptisk. Men eftermiddagen efter bvc-besöket var extremt kinkig. Hon kom inte till ro, och jag tror det berodde på att magen bråkade. Så vi åkte och köpte dropparna och gav i måndagskväll och igår kväll. Redan natten mellan måndag och tisdag var hon märkbart nöjdare. Det kom två rejäla lass bajs i blöjan, och sen var hon nöjd och somnade gott! Sov länge! Och igår var hon hur nöjd som helst, till och med på kvällen, och det har ju typ aldrig hänt förut. Om det är dropparna som redan gett effekt, eller om det var en tillväxtperiod som tog slut samtidigt som vi började ge dropparna får vi nog aldrig veta, och det spelar ingen roll. Nu är hon nöjd och verkar inte alls lika besvärad av magen, så vi fortsätter med dropparna och hoppas att det här tillståndet håller i sig.

Ugglan har börjat dregla! Det associerar jag med att få tänder, och det känns lite väl tidigt. Men tydligen kan man till och med födas med tänder! Jag hoppas att tänderna dröjer ett tag till ändå.

Idag ska Ugglans pappa ut och dricka öl, så då kommer Ugglans morfar hit och lagar mat. Ugglans morfar har varit på öin hela helgen, och har inte träffat henne på en hel vecka. Stor abstinens, tydligen :) (Ugglans mormor har också varit på öin, men hon var hemma i måndags, så då var vi där och fikade) Det är roligt att mamma och pappa är så engagerade, och det är skönt att de hjälper till så mycket.

tigern

888 ord

» Profil
» RSS

««

[bläddra]

»»