Önskan av något mer...

25 maj 2008 21:26
Jag är ledsen men jag får inte till det. jag mäktar inte med och jag avskyr att behöva säga att jag kände mig falsk när jag ringde och grattade idag. För dagen den tillfaller, hon som skall grattas skadar mig mer än vad hon tillför mig som människa just nu. Åh, jag vill så gärna men jag orkar inte låtsas längre och jag vill inte tro att det kommer en förändring för den tron bara gör mig besviken. Gång på gång har jag försökt, brytt mig om. Blivit besviken och tappat modet. I samma takt har jag försökt ställa mig upp igen och stå upp för min sak. Talat om att hon gör mig illa, att jag inte mår bra av hennes val. "Hon skall fundera på det", sedan slutar funderingen där och då och vi glömmer så lätt. Varje gång jag är där och återvänt hem till mig själv igen har jag en vecka av matproblem. Mina förträngningsmekanismer är utnötta och min gräns nådd.

En del av mig tycker att det är skönt att det lilla hoppet blev en aningens bitter när det kommer till detta men den andra delen av mig önskar att det där hoppet och lyckan av tron på att allt är så fint skulle vara kvar. Jag saknar den delen, jag saknar att det skulle vara skönt att komma hem till dem, till henne.

Hon säger att hon älskar mig men hon vet inte att hennes handlingar inte lever upp till det hon säger. Dagar som denna känner jag mig otacksam och fel men jag vill inte spela det spelet längre. jag sträcker mig till ett telefonsamtal och jag skulle vilja så mycket mer.

Monchichi

1217 ord

» Profil
» RSS

««

[bläddra]

»»