Själsligt vatten

26 nov 2012 01:13
Jag är expert på att glömma av det som är bra då dåliga saker inträffar. Det är som om jag inte bottnar i mig själv och som om jag har glömt av. Det är alltså fysiskt möjligt att glömma av det som man vill ha och önskar.

Men så kom jag på mig själv häromveckan att mitt i den där känslan av att inte nå botten hittade en annan känsla att hålla fast i. Jag hittade ett sätt att inte trampa vatten fram till att jag nåt fram till land.

Många har försökt simma ut till mig i mitt själsliga vatten och jag har envist trampat, rädd för att dra med mig denna någon i vattnet. Rädd för att förstöra. Tackat nej till räddningsplankan.

Nu behövdes inte någon räddningsplanka men marken gungade men jag valde en annan väg och mitt där i vändningen började jag ana något nytt.

Monchichi

1217 ord

» Profil
» RSS

««

[bläddra]

»»