ett hej från någon slags exil.

3 aug 2008 23:19
Jag hoppas (innerligt) att denna kvällen är den längsta och den mest ensamma som jag kommer att uppleva under denna uppsatstid. Jag hoppas innerligt som sagt. Efter denna kväll har jag mailat min handledare och tar en dag ledigt och hoppas på en handledning på tisdag som inte trycker ner i skorna och som säger "du kommer inte bli klar på ett bra tag, du har missat denna stora..." Under C-uppsatsen skickade han hem mig med "gör om" utan några direkta kommentarer på vad som skulle göra det bättre. Men med det i ryggsäcken är jag livrädd för att få behöva gå igenom det ännu en gång. Jag har lärt mig att inte lita på de lovorden jag får "Du kan höra av dig under hela min semester" hette i verkligheten "Jag är tillbaka i början av augusti, vi hörs då". Klara dig själv är mitt nya motto i den akademiska världen.

Om detta är den längsta och mest ensamma kvällen var gårdagen den mest plågsamma då uppsatsångest och mensvärk inte ska blandas. jag kräktes som ett djur och kände mig lagom miserabel. Det gick över och jag tog en paus med singstar hemma hos myskanka jag gillar inte riktigt konceptet med att låta som någon annan men jag måste erkänna att det var kul.

Så, nu har jag nog energi att ta hand om de gula lapparna som står i min handledares avhandling.

Monchichi

1217 ord

» Profil
» RSS

««

[bläddra]

»»