Jag vågar inte ta ut lyckan ännu...

15 okt 2008 17:23
...men jag hade en helt okej opponering som var saklig och intressant. Den var även trevlig. Jag satte stämningen när jag opponerade på honom först. Den också snäll, saklig och med en massa respekt. Så som det ska vara och inget som ska göra någon illa. Vår institution har den ingången på varann och det resulterar i att de lär upp sina studenter på det sättet. Nu vände vi nog trenden då C-kursarna var och tittade på oss.

Kåren var närvarande och min största nervositet handlade om samtalet efter, det som är brukligt efter en opponering, med examinatorn. Jag fick bryta mot reglerna och börja innan med redigeringarna och förra veckan hette det att jag inte hade tolkat min informant rätt med ett litet skratt. Nu hette det att det endast handlade om ordval. Jag lät det stanna där och jag är enormt tacksam att jag bad om att kåren skulle stanna under det samtalet.

<b>tack för alla era hejarop och tänk på mig</b>. Nu är det lite redigeringar kvar och sedan är det meningen att det ska vara klart. Jag måste vänta ut examinatorn att han ger mig godkänt och talar om att det är okej att jag registrerar mig och vi vet hur lång tid det tog för förra examinatorn så jag vågar inte ta ut något ännu men jag ser ljuset i tunneln...

Monchichi

1217 ord

» Profil
» RSS

««

[bläddra]

»»