onsdag

13 jan 2016 19:50
Jag arbetar & gråter samtidigt. Men sen får det vara bra med det. Äter lunch inne hos min höggravida granne. Hur fint kan det vara egentligen? Att jag kommer med min lilla tallrik, på strumporna i vår knarrande lilla trappuppgång & bara kliver in & ropar "hej!". & så sitter vi i hennes kök bland nässlor & pelargoner & pratar om ditt&datt & skrattar en massa. Idag grät jag inte.
Sen gör jag klart det sista. Lägger mig på sängen & stirrar. Hänger mig åt en fantasi som glider bort i slummer.
Hämtar barnen & ser framför mig ett möte på Norra Promenaden, att jag skulle tappa allt jag höll i & bara vara i min oändliga sorgsenhet i ett litet sammanhakat ögonblick. Men som tur är slipper jag ju det. Vi handlar & går hem. Äter mellanmål & lilling dekorerar ett kuvert som vi stoppar alla nappar i. Klär på oss allt igen & går till postlådan på gatan för att skicka napparna till Bamse.
Sen kommer Han hem & vi hånglar mot diskbänken & sen pratar jag med min vän om porträttet hon målar till Vivienne Westwood. & det är bara överväldigande.

norrakvarken

127 ord

» Profil
» RSS

««

[bläddra]

»»