Kanske ändå..

4 okt 2012 13:51
Jag har ju aldrig varit känd för att vara så lugn och samlad direkt.. Så i tisdags skickade jag ett arg sms till honom. Fick inte riktigt den reaktionen jag hade trott.. Han var helt förfärad! OOOoops!

Han ringde senare på kvällen och jag sa precis hur jag tyckte och tänkte, att när han bara försvinner sådär så kan jag ju inte annat tro än att han faktiskt inte är intresserad. Han sa: Säg att du inte tror det där du skrev.. Och jag insåg att han kanske är en av dom bra killarna ändå. Bara väldigt olik mig. Fast ändå inte. Vi finner varandra väldigt snabbt, med såna där små grejer. Som tex, när jag skickade mitt arga sms så upptäckte jag att jag även efter sms´et råkat skicka iväg en ensam punkt. Förmodligen när jag skulle trycka på tillbaka knappen. Då kunde jag ju inte låta bli att börja skratta för det var liksom PUNKT på vad jag skrivit.

Då skriver han tillbaka att Oj, detta kändes verkligen inte bra. Får jag ringa ikväll? Och sen efter det, ett nytt sms med en ensam punkt. Sånt tycker jag, om än hur litet och fånigt är höjden av humor på nått vis. Eller humor kanske inte är rätt ord men man finner såna där små grejer som man gör.. Nu skickar vi allt som oftast bara små ensamma punkter till varandra som vi tycker är glada små prickar..

Hur som helst. Han sa att han förstod min känsla och att han inte menat att försvinna men att han ibland får kritik även av sin familj att han "försvinner" och inte hör av sig och att han ska tänka på det. Efter detta har han varit snabb på att svara och jag hoppas att han känner precis som jag, att vi ska träffas igen..

Han har helt klart nått jag gillar, och förutom det faktum att jag får total sömnbrist av att jag går och lägger mig sent och vaknar oerhört tidigt för att lyssna på honom varje morgon så känns det mysigt. Samtidigt som jag är livrädd. Vågar inte riktigt tro. Bor fortfarande mkt osäkerhet inom mig, som jag inte riktigt vet var den kommer ifrån. Kanske allt som hände med ex-mannen, vet inte om jag någonsin får riktig rätsida på det. Men jag hoppas att jag kan hålla det i schack så jag inte förstör detta. Och att han vill träffa mig och tycker lika bra om mig som jag om han.. Vi får se.. Håll gärna tummarna!

Kram!
/Tulo

Tulo

570 ord

» Profil
» RSS

««

[bläddra]

»»