Det sköra livet..

2 jul 2014 23:30
Ibland är det lätt att glömma bort hur skört livet är. Jag bor ute på landet och här grönskar hela världen så det är så det knakar när man är ute, gräset växer så jag hinner knappt med att klippa det och varje morgon ger jag mig ut och springer förbi ån som så tryggt flyter längs mitt hus sen upp i skogen och allt känns sådär bra som det kan göra korta stunder när allt är i harmoni.

Då glömmer man nästan att man får ett liv och på ett ögonblick kan det förändras. Min son ska ge sig ut och bila runt Europa med sin tjejkompis, och nästa år vill han ge sig iväg till Mali på FN-tjänst. Jag skulle helst låsa in honom och försöka hålla honom trygg och säker för alltid. Men det går ju inte.

Min pojkvän som befinner sig i USA och i kvarteren där han bor under sin vistelse sköts förra veckan 9 personer, ett par dagar efter det ytterligare en och detta helt öppet och på allmän plats, människor som bara är vanliga människor. Inga brottslingar utan vanligt folk på gatan. Jag hoppas att han kommer hem ordentligt och det kommer kännas bättre när han är hemma igen..

Och så har vi ju mammas älskling. Som inte verkar ha så långt kvar, och allt känns så himla orättvist. Och vid detta laget vet man knappt vad man ska hoppas på längre. Allt är så skört och därför får man försöka glädjas åt det lilla när man kan. Och tala om för de man älskar att man älskar dom.
Man har ju ingen aning om när det inte går längre..

Kram/
Tulo

Tulo

570 ord

» Profil
» RSS

««

[bläddra]

»»