Somliga straffar gud genast

19 jun 2009 08:22
Som ett direkt svar på gårdagens gnäll avslutades kvällens intensiva sms-utväxling med att jag strax efter ett blir väckt av att min pojkvän ringer, och innan mitt nyvakna jag hunnit fatta vem och var och hur det är, så lämnar han över telefonen till en läkare med mild och snäll röst som säger att nu ska dom akut gå in och troligtvis lägga in en avlastande stomi. Jag har tusen frågor och tänker att jag måste verka lite insatt, jag är ju ändå läkarstudent, och att det kan inte vara så illa som det låter. Men jodå, innan doktorns dyrbara tid med mig var ute hann jag få reda på att en vecka skulle han antagligen ligga inne efter operationen (anställningsintervjun då! Ville jag fråga) och den avlastande stomin skulle han nog ha i en tre månader.

Det var som att hon tyckte att jag fokuserade lite på det negativa när jag frågade, dom skulle ju ändå rädda livet på honom! Men allt jag kan tänka är, att hur kan ett relativt enkelt ingrepp för att avhjälpa något som han knappt har besvär av sluta med att han ska ha stomi i tre månader? Kanske missförstod jag allt, jag var trots allt nyvaken, men jag låg vaken i en timme och bara grät efteråt och vaknade tidigt på morgonen bara för att börja gråta igen. Inte för att det är det värsta som kunde ha hänt eller för att jag är rädd, utan för att det är så jävla orättvist att min snälla, snälla älskling som aldrig klagar och som alltid är så positiv, mitt i sommarplaner och jobbsök ska ha sån jävla otur. För att om drygt en vecka, en vecka som han ligger på sjukhus, åker jag och är borta en månad. Att vi sen för en gångs skull hade planerat en sol- och badsemester istället för påhitt i ett regnigt England, det känns bara så ironiskt.

Och inte en nära vän har jag som tyckte att Stockholm var the place to be under midsommar (kan inte klandra dom, det tyckte ju inte jag heller) så jag har ingen som kan ge mig en kram. Det enda jag har är två miffon på våningen ovanför, som jag hellre skulle slippa.

Obs: Texten ovanför ska läsas med hänsyn till att det kan vara inte alls så, utan på ett helt annat sätt. Jag ska snart sluta gråta så jag kan ringa sjukhuset och ta reda på saken.

lingula

439 ord

» Profil
» RSS

««

[bläddra]

»»