misan

mitt så kallade liv

12 aug 2010 20:27

Igår hade jag "Mitt så kallade liv"-maraton, jag älskade den tv-serien när den gick. Jag tror att jag kände igen mig lite i Angela och så gillar jag alltid historier där den fula ankungen får hela kungariket (Jordan Catalano här alltså). Sådant ger mig hopp liksom.

Jag har semester igen, två veckor, och det bara regnar och regnar. Jag går utanför dörren typ varannan dag. Det här med att ta till vara på dagen är inte min bästa grej. Men egentligen, vad skulle jag hitta på istället - det räknas bara om jag har sällskap och det får jag inte förrän nästa vecka.

Det var nog en ganska bra ide att dela upp semestern så här av en anledning jag inte tänkte på; när jag inte har all semester på en gång, så känns det inte som ett lika stort slöseri med semester när jag inte gör något roligt. Jag försöker intala mig själv att det är helt okej att göra ingenting (och det ÄR det ju, även om jag faktiskt gör <i>någonting</i>; jag ritar), men jag hade ju helst velat göra en massa roliga utflykter med bra människor, så jag lyckas inte hålla semesterångesten borta.

Nästa vecka har Lucia semester, så då har jag någon att leka med. Allra helst vill jag ta med mig henne på en sista minuten-resa, men hon har inga pengar och det har egentligen inte jag heller. Det är verkligen läge för Kapten Haddock att ge tillbaka mina lakan (pengar, alltså).