I can haz cake

29 maj 2008 13:10
Jag har beställt tårtor på internet. Ska ha mitt första tårtkalas på åratals åratal imorgon, och till det tyckte jag ju att det kunde passa bra med tårta. Så imorgon mellan nio och elva, om allt går som det ska, ska det här hemlevereras tre stycken maffiga tårtor av olika slag. En med björnbär & pannacotta, en med massa sorters choklad och en med lakrits och passionsfrukt. Hee. :D

Det här med tårtkalas är ytterligare en sån där sak som markerar min frihet, min snart ettåriga frihet från det gamla förhållandet. Kalas kunde man inte ha för andra människor var jobbiga, tårta åt han inte och vad i allsindar är meningen med att sitta hemma och klämma i sig en hel tårta alldeles själv? Nej. Så det blev varken tårta eller kalas.

Det är mycket som grumlar lyckan just nu. Inga allvarliga saker, bara såna där ta-itu-med-saker som kommer reda sig alldeles utmärkt bara jag hittar en riktning att styra mot och får upp farten lite, men tillräckligt för att det ska vara lite småjobbigt lite väl ofta.

Men just det här med att mitt liv ändå är mitt alldeles egna nu. Det är så väldigt väldigt stort att det kan inte sägas nog många gånger. Jag kan ha tårtkalas. Jag kan odla mina relationer. Jag kan mögla i sängen halva dagen utan att någon annan ger mig dåligt samvete.

I förmiddags, över brunchen jag till slut lyckades få ihop till mig själv, satt jag med vandrande tankar och njöt av mitt svarta kaffe. Tänkte på gårdagskvällen, biljard med några vänner efter jobbet. På att från att ha varit en ensam och rädd stackare har jag blivit nån som betyder nåt för ganska många människor. På att visst finns det sådant i livet som böjer ner min nacke, men när jag väl kommer mig för med att räta på den emellanåt så finns där en vid och strålande utsikt runtom kring mig.

Jao. Nog lever jag, och frodas. Även ett par dagar in på det tjugonionde.

Anne

600 ord

» Profil
» RSS

««

[bläddra]

»»