On the Wings of Dreams

4 aug 2008 21:12
Jag håller på med Kerstin Engmans biografi över Moa Martinson. Är fascinerad. Jag har inte läst mycket av Moa Martinson, Kvinnor och äppelträd läste vi när jag pluggade littvet och så har jag läst Motsols, en tunn liten diktsamling. Det jag bäst minns är beskrivningen av en kvinnas av bärningsbristor fullklottrade mage som "livets runsten". Mycket mer fullpackat än så kan språk inte bli.

Iallafall så är jag ganska imponerad av Moa Martinson. Ur otroligt torftiga omständigheter lyckades hon på egen hand dra upp inte bara sig själv utan en hel hoper med barn, samtidigt som hon hann både läsa typ, alla böcker i hela världen och tillägna sig ett mycket eget litterärt uttryck.

Men framförallt verkar det som att hon aldrig var feg. Här var en kvinna som visste hur man levde! Hon visste vad hon gillade och vad hon inte gillade, visste hur hon ville ha det och vem hon var, men verkar ändå inte ha varit sådär bedrövligt styvnackad att hon inte kunde ta till sig vad andra tyckte och tänkte.

Men vad jag tänker om henne är i första hand att hon verkade helt utlämnad till sig själv. Oförmögen att ställa sig in eller göra avkall på sig bara för att det kanske hade gjort livet lite lättare; en sån där person som kan framstå som hiskeligt oglamorös just för att hon inte hymlar med sin personlighet, varken i dess stora eller jämmerligt små stunder.

Jag tror jag har funnit en ny förebild, jag.

* * *

Annars är det mycket böcker över huvud taget för mig just nu. Jag ägnade större delen av gårdagen åt att sortera in böcker i bokhyllorna, så nu är iallafall hälften av böckerna i ordning. Jag tittar upp på bokhyllorna med jämna mellanrum och blir alldeles gladvarm i magtrakten.

Det är så skönt att vara tillbaka i lästagen igen, efter åratal av torka på den fronten. Jag ligger i princip ständigt inne med en beställning på adlibris, och det jag får hem därifrån är både mycket mer varierat och mycket mer lustfyllt än någonsin tidigare.

Anne

600 ord

» Profil
» RSS

««

[bläddra]

»»