Att hoppas
10 jan 2013 14:50
Att möta livet som det är och inte som man vill att det ska vara. Det är en ständig strävan.
Men går det att leva så fullt ut? Att hoppas, att drömma - ingår inte det i att vara människa? Och är det så konstigt då att det gör ont när luftslotten spricker, när vingarna inte håller, när man faller platt mot marken?
Det gör ont, men märkena man får kan kanske bli viktiga erfarenheter? Förväntan behöver kanske inte vara så farligt om man tillåter besvikelsen?
Eller?
Kajas senaste Ord
» Återvändo
1 jun 2013 10:46
» Rehab
8 maj 2013 20:30
» Som det är
4 maj 2013 09:27
» Klinik
24 apr 2013 22:27
» Tacksägelsedagen
22 apr 2013 22:13
» Dagen till ära
14 feb 2013 19:43
» Kodeländet
28 jan 2013 11:46
» Att drömma djupare
18 jan 2013 15:25
» Att hoppas
10 jan 2013 14:50
» Vi flyktfåglar
15 dec 2012 22:26
» Skala, skala
22 nov 2012 10:24
» Drömmaren
12 nov 2012 21:23
» den allvarsamma leken
11 nov 2012 14:12
» viljan
3 nov 2012 11:36
» sexan
25 okt 2012 20:19
» Arkiverat
» Återvändo
1 jun 2013 10:46
» Rehab
8 maj 2013 20:30
» Som det är
4 maj 2013 09:27
» Klinik
24 apr 2013 22:27
» Tacksägelsedagen
22 apr 2013 22:13
» Dagen till ära
14 feb 2013 19:43
» Kodeländet
28 jan 2013 11:46
» Att drömma djupare
18 jan 2013 15:25
» Att hoppas
10 jan 2013 14:50
» Vi flyktfåglar
15 dec 2012 22:26
» Skala, skala
22 nov 2012 10:24
» Drömmaren
12 nov 2012 21:23
» den allvarsamma leken
11 nov 2012 14:12
» viljan
3 nov 2012 11:36
» sexan
25 okt 2012 20:19
» Arkiverat