Ingen älskling kvar, ingen vän kvar.. :´(

16 jul 2012 19:04
Inte nog med att hjärtat fortfarande är ömt av olycklig kärlek, så har nu vår gemensamma vän vänt mig ryggen. Jag kan inte se det på nått annat sätt. Enligt honom borde jag ha frågat honom om lov innan jag började träffa mannen. Detta eftersom dom bor grannar i ett ganska litet samhälle och tydligen får han "skit" för att han tagit med mig dit och varit den som introducerat mig för honom och riskerat deras äktenskap.

Att han själv varit inblandad med flera gifta kvinnor, spelar ingen roll. En av dom är min väninna och nej, han bad inte mig om lov men eftersom han inte brydde sig (=inte var känslomässigt investerad utan bara knullade)så spelade det tydligen ingen roll. I hans värld är allt mkt värre om man faktiskt börjar tycka om eller älska den man är med. Nu är jag ju sån att jag kan inte vara med någon som jag inte bryr mig om, kanske är det därför jag inte förstår logiken bakom detta.

Hur som helst så började vi bråka i onsdags och han ansåg att mitt "förhållande" med hans vän har förstört allt. Men det är inte han som skriker som en galning till mig, det är inte han som säger att "alla" i samhället tycker att jag ska lämna han och hans familj ifred osv. Jag frågade varför han envisas med att be mig att komma på besök då, men det fick jag inget svar på.

Jag har försökt på alla sätt att vara en bra vän till honom. Både när han haft tidspress på sitt jobb, då har jag varit där och hjälpt honom, jag har varit aktiv med hans barn, jag har försökt att visa att jag tycker om honom och bryr mig om honom.

Han är en vän som betyder mkt för mig, men nu har han vrålat åt mig för sista gången. Jag ringer inte upp honom och reder ut detta, och det är alltid jag som gör det så med tanke på det så lär detta inte bli uppklarat.

Pratade med hans pappa i torsdags och han blev jätteledsen över att han behandlar mig på detta viset, men sa att eftersom han är så envis och inte ens lyssnar på honom så visste han inte vad han kunde göra. Jag ville ringa upp honom och be om ursäkt om det nu var så att dom verkligen får ta "skit" för att jag har varit där, för det har aldrig varit min mening och eftersom jag varit där en hel del så vill jag inte ha orsakat dom besvär utan att i alla fall be om ursäkt för det. Han hade inte hört nått om detta alls, och trodde det var nått som sonen bara sagt.

Jaja, tydligen så stämmer det att en olycka kommer sällan ensam och nu ska båda två försvinna ur mitt liv. Vår vänskap var inte större än såhär. Gör ont, så ont.

Mini

281 ord

» Profil
» RSS

««

[bläddra]

»»