Hämnden är ljuv, eller?

29 aug 2012 14:00
Just nu vet jag inte om jag känner så mkt alls. Mer än ilska då. För det har jag så det rinner ur öronen på mig. Har plötsligt en oerhörd lust att kontakta hans fru och tala om precis allt! Trots att det är precis tvärtom från vad jag vet är rätt och hur jag vill vara. Men jag vill tala om, precis på samma sätt som han själv gjorde när hans fru hade en relation med en annan man i 6 månader som var sambo. Då ringde J mannens sambo och dessutom mannens arbetsgivare för att tala om vilket kräk han varit och vad han gjort.

Nu när jag får höra hur dom leker lyckliga familjen, och allt är så rosenrött och han bara gått vidare utan några som helst repressalier, så får jag lust att bara ge igen. För hur kan han säga det han sagt till mig, och mena på att han fått en ny chans i livet och att han nu känner att han ska leva ett ärligt liv utan att stå upp för vad han gjort med mig?
Att de ord han använt för att vända allt med henne är ord som jag gett honom. Att vi varit på den plats där dom nu bor och delat fantastiska dagar som han sagt gett honom livet tillbaka, men som han nu låtsas aldrig har hänt trots att han säger till henne att han talat om ALLT!

Min väninna tycker att jag ska tala om det. Att jag ska trampa på honom så som han trampat på mig. Hon säger att hämnden är ljuv. Jag vet inte. Är den det?

Mini

281 ord

» Profil
» RSS

««

[bläddra]

»»