Telefonen ringer..

29 sep 2012 08:16
Och det är han. Jag står i en kö och jag känner hur jag reagerar när jag ser hans namn. Eller.. Jag både reagerar och inte reagerar på samma gång. Jag svarar och där är hans röst, mjuk lite raspig på samma gång. Han låter vilsen. Han ber mig ringa upp när jag är färdig i affären. Det gör jag. Vi pratar, mest han. Han saknar mig, tänker på mig när det första han gör när han vaknar och innan han somnar. Han får inte ihop det säger han trots att han kämpar på alla sätt. Jag säger inte så mkt. Jag känner förvånansvärt lite. Jag börjar inte gråta, jag börjar inte tänka på hur vi ska lösa det så vi kan ses. Jag mest bara är.

Jag vill vara lycklig med någon som jag får göra lycklig tillbaka. Nån som jag kan pussa på Ica när vi står och funderar på vad vi ska ha till fredagsmyset. Jag vill ha någon som vill ha mig. Bara mig. Ingen annan än MIG!

Jag har önskat så länge att det skulle vara han, och det ironiska är väl att även om han skulle komma nu så vet jag inte om jag skulle våga tro på att han verkligen vill ha mig. Vara med mig. Han skulle få visa mig att jag kan ge honom mitt hjärta och vara trygg i det. Ingen liten uppgift. Även om man heter J och är världens underbaraste..

Mini

281 ord

» Profil
» RSS

««

[bläddra]

»»