Nu är han här igen..

8 jun 2013 15:48
Tillbaka för att tillbringa sommaren här, närmre mig och det skrämmer. Han har börjat äta antidepressiva för nått halvår sedan och nu så säger han att han fått ett lugn och perspektiv på allt som hänt mellan han och frun. Han börjar se en möjlighet för dom att bli lyckliga igen. Men samtidigt ligger jag där och gnager i honom. Som någon han inte kan glömma. Han vill träffa mig. Inte för att ligga eller göra nått sånt, utan för att se om jag fortfarande känns som hemma för honom. Han säger att han är rädd för att det ska få honom att börja tvivla igen. För vad han ska känna. För att jag ska kännas lika starkt som innan. Jag är också rädd. Så hittills har jag inte sagt att vi ska ses. Jag känner ju att bara vetskapen om att han är nära påverkar mig. Får mig att hejda mina steg och börja tänka på honom igen. Får mig att tvivla på de andra människorna jag träffar och skulle kunna hitta något med. Samtidigt som jag vet att jag inte kan stå och bara vänta på honom. För jag kommer inte få honom. Och de jag träffat sedan vi sa adjö i höstas och som jag faktiskt borde ha gett en chans har gått vidare och är nu lyckliga med andra. Jag är så förtvivlat rädd att jag aldrig ska bli lycklig med någon igen. För att jag bara går och väntar på honom. Att mitt hjärta ska vara fånge inför honom resten av mitt liv. Nästan ett år har gått. Jag har inte glömt. När ska jag glömma. Vad är oddsen att jag kan träffa honom nu och känna att det är över så det ger mig möjligheten att släppa? Vad ska jag göra?

Mini

281 ord

» Profil
» RSS

««

[bläddra]

»»