Amulett

2 aug 2009 20:50
Jag har funderat på det här ett tag, på föremål som man bär med sig och vad de betyder. Att vissa föremål antar en betydelse utöver var de kommer ifrån och vad man använder dem till, något slags eget liv och värde som man förhåller sig till när man gör bruk av dem.

Jag har ett halsband som jag använder jämt nuförtiden. Det består av en tunn silverkedja, med ett lyckomynt och en ruskig dödskalle på. Lyckomyntet har jag fått av mor min någon gång i tidernas gryning, det har en fyrklöver på ena sidan och på den andra står mitt födelsedatum ingraverat. Jag brukar bära den med fyrklövern utåt.

Dödskallen fick jag av min syster när jag fyllde år senast. Den är från Avi & Lena i stan, de är riktigt bra på dödskallar. Den är inte särskilt stor, jag vet inte hur mycket den märks men det är inte många som sagt något om den så gissningsvis inte så mycket.

Ju mer jag använder det här halsbandet, och ju mer jag tänker på det, desto mer får det ett eget liv och en egen historia. Jag fascineras av att det är en kombination av nytt och gammalt, av min syster och min mor, av de döda och de levande, av hopp och förtvivlan, av födelse och död. För att inte tala om att det påminner om en piratskatt!

Jag tar av halsbandet när jag är hemma, och ibland glömmer jag det när jag rusar iväg på morgonen, men går jag hemifrån utan känner jag mig inte riktigt hel. Jag vet inte om jag egentligen tror att det ska skydda mig mot något; jag tillskriver det ju inga magiska krafter, om vi säger så.

Men jag tänker att det skyddar mig från fullständig anonymitet. Särskilt på jobbet kanske, där jag inte ens har mina egna kläder på mig och det enda som syns av mitt självvalda jag är det här halsbandet.

Samtidigt skyddar det mig från... idioter. Det säger nåt, åtminstone säger det mig nåt, men är samtidigt tillräckligt diskret, för att inte säga omärkligt, för att inte skrika ut sitt budskap över hela världen.

Och det förankrar mig i verkligheten. Drar ut mig lite ur mitt eget huvud, ut i världen där döden och livet och allt det där andra finns. Öppnar dörren mot evigheten.

Jag är inte religiös, så trossymboler säger mig inte mycket. Men ett lyckomynt och en dödskalle känns som att det omfattar det där som jag föreställer mig att folk vill bära med sig när de väljer att ha kors eller davidsstjärnor om halsen? Fast i min version.

Livets obönhörliga grundvalar.

Har du några amuletter?

Anne

600 ord

» Profil
» RSS

««

[bläddra]

»»