Bladet

22 jul 2012 18:42
Jag kan bli så avundsjuk på och imponerad av folk som kan tala ärligt och öppet om viktiga saker. Folk som inte begränsas av tabun utan vidgar gränserna för det som samtalas om. Jag har så svårt för att för prata, men andra öppnar munnen och delar med sig utan skam eller ursäkter.

Jag önskar att jag var mer som de, men min mage är en massiv klump av järn. Är ett stort, tomt hål och jag faller in i mig själv.

Idag träffade jag en gammal vän som jag inte har sett på tio år. Hon har haft det svårt och berättade om det för mig, men jag sa ingenting tillbaka. Den här gången kändes det viktigare att bara lyssna, det är åtminstone vad jag försöker inbilla mig själv. Nästa gång kanske jag är modigare.

Helia

85 ord

» Profil
» Hemsida
» RSS

««

[bläddra]

»»