Söndagsmorgon

12 aug 2012 11:11
Den här veckan har vi pratat mycket om nätterna. Läggdags är oftast svårast för honom och det är inte ovanligt att han snart går upp igen för att döda tid framför tvn eller datorn. Resultatet blir att han sover för lite och måste piskas upp nästa morgon, men han kommer ändå lite sent till jobbet och mår dåligt för det.

Det här är ändå ett beteende jag förstår. Jag gör det inte ofta, men de gånger stressen/ångesten/allmän jobbighet plågar mig är det ju just sängen-när-man-ska-sova som är mest outhärdlig. Allt ramlar över en och det går inte att värja sig i mörkret, så man söker sig ut till den tända lampan i vardagsrummet.

Men i alla fall. Nu har vi legat och pratat istället för att jag somnar ifrån honom på tre sekunder, och det gör stor skillnad. Inte nödvändigtvis med själva depressionen, men med hur hanterar den. Det känns bra.

Och imorgon - om han kommer ihåg att fråga om numret - ska han ta tag i att utnyttja jobbets sjukvårdsförmån. De garanterar att man får träffa en specialist inom en vecka (även om det låter otroligt), så jag hoppas att han får någon som det fungerar att prata med. Jag hoppas, men försöker att inte göra det för mycket. Jag vill vara förberedd på ett par byten och att fortsätta hålla tanken om det vore värt att testa några olika i hans huvud.

Helia

85 ord

» Profil
» Hemsida
» RSS

««

[bläddra]

»»