Jul i Japan

13 jan 2010 05:31
Okej, så nyår var för två veckor sedan, och julafton är innan nyår, så lite sen är jag. Men. Hellre sent än aldrig?

Jul i Japan!

Det intressanta är att det finns jul i Japan. Det hade jag inte förväntat mig när jag kom hit för första gången. Jul är ju ett kristet påfund, baserat på förkristna riter, och Japan har aldrig varit kristet.

(Ett kort sidospår: det var några jesuiter som försökte få folk att kristna sig för ett par hundra år sedan. Det gick som det gick när landets ledare upptäckte att jesuiterna dels hade mer än lite politiskt intresse - se Portugal och Spanien husera runt om i världen under den tiden - dels att en viktig del av deras budskap var att "alla är lika inför Gud". Sitter man i toppen av ett feodalsamhälle vill man absolut inte att folk ska börja fundera på plattare samhällsordning. Så kristendom förbjöds, kristna slängdes levande i kokande varma källor, och även om det idag råder full religiös tolerans så är det fortfarande rätt ont om kristna.)

Det är faktiskt ganska fascinerande - man blir så otroligt etnocentrisk, och trots att jag försökt vara medveten om hur präglat mitt tankemönster är av min svenska uppväxt så blev jag störtförvånad över att träffa vuxna människor som inte visste varför kristna länder firar jul. (Ett förslag var "Jesus dog då?")

I alla fall! Jul finns! För då kan affärerna sälja juldekorationer, och man kan smälla upp blinkande ljus utanför affärer, och så har man såklart tårtan.

Under ett par veckor i december är det riktigt svårt att tro att Japan inte har någon riktig jultradition. Man ser tomtar och snögubbar och pingviner och renar och liknande överallt. (Pingviner är jättejuliga!) Högtalarna i affärerna spelar engelska julsånger - Jingle Bells, Jingle Bells! Ibland på engelska, ibland på japanska - ibland i ren muzak-version.

Restauranger har specialerbjudande, och erbjuder hemkörning av den traditionella julkycklingen, i Kentucky Fried Chicken-stil. (Om någon har några teorier som förklarar hur kyckling blev julmat, så hojta till! Jag är väldigt nyfiken själv. Jag har kommit så långt som Thanksgiving = kalkon, och jul och kyckling är ju nästan Thankgsgiving och kalkon, men jag är inte så bekant med till exempel engelska julseder.)

Och överallt, överallt ser man erbjudande om "Kurisumasu Keeki", det vill säga "Christmas Cake". På jul måste man äta tårta! Och det ska vara gräddtårta med jordgubbar!

Som svensk får man lite kulturchock för - det är ju inte jultårta, det är MIDSOMMARTÅRTA. Men logiken går att julfärgerna är vitt och rött, och en gräddtårta med jordgubbar är vit och röd. Alltså! (Det säljs såna tårtor året runt, men till jul kommer de med små tomtedekorationer på sig.)

Med andra ord - julafton är en bra ursäkt för att festa lite, äta grillad kyckling och sen gräddtårta med jordgubbar och tomtedekorationer. Ibland ger folk varandra presenter, men det är fortfarande rätt ovanligt.

Och! Det allra viktigaste med julfirandet är - att ha en hjärtevän att fira tillsammans med. För se, juldagen är en dag för romantik och tvåsamhet. Ett besök på en fin restaurang, presentutbyte, en romantisk promenad längst de julsmyckade gatorna. Kanske ett par timmar på ett love hotel. Juldagen är lika med romantik.

Juldagen är med andra ord alla hjärtans dag.

Och alla hjärtans dag är i Japan dagen när kvinnor ger choklad till sina pojkvänner, manliga medarbetare, och andra de känner att de borde förse med choklad. 14 mars är det omvända - då ska pojkvännerna ge något tillbaks till flickvännerna. Men absolut inte choklad! Det är ju en tjejpresent.

Så är det.

Julafton kan man ha fest; juldagen ska man gå på dejt.

Min egen erfarenhet är att det där med dejtandet kan klaras av någon dag runt jul, också, och inte bara på själva juldagen. Ett par dagar innan julafton var jag i den enorma tågcentralen i Kyoto, och där formligen myllrade det av par.

Hundratals pojkvänner och flickvänner och kanske en och annan make och maka satt tätt intill varandra och beundrade den overkligt stora och granna julgranen. Utan att ägna sig åt sådant ojapanskt beteende som offentligt kyssande eller ens pussande kurade de ihop sig under medhavda filtar, eller turades om att ta mobilbilder av de präktiga dekorationerna på plastträdet.

Hundratals par som satt ned eller promenerade omkring, och lyssnade på den inspelade julmusiken som strömmade från högtalare monterade runt om i det som nästan kändes som ett stort (kallt och dragigt och när jag säger stort menar jag STORT) vardagsrum. Allt som saknades var en öppen spis med en sprakande brasa, eller nåt.

Det här med tomtar och familjesammankomster och presenter - det finns väl någon vag aning om att det är så det är i Europa och Amerika, tack vare all västerländsk media. Men i Japan är den allra viktigaste högtiden nyåret, då alla utflugna barn återvänder hem till sina föräldrar här i lilla staden vid havet, och de som inte är härifrån åker till sina föräldrarhem.

Det är nyårsafton och nyårsdagen som kommer med prydnader och presenter och traditionell mat och TV-program hela familjen bänkar sig framför, och till och med de 24-timmarsöppna snabbköpen i Kyoto stänger i flera dagar. Det är nyår som är slutet och början, och man vill (eller är tvungen att) vara nära sin familj - och också sina gudar, även om Japan på många sätt är ett extremt sekulariserat land.

Julafton kanske är lite festlig uppvärmning, men anledningen till att december månad i den gamla japanska kalendern bar ett namn som betydde att alla sprang omkring och hade fullt upp ("shiwasu") var att man var tvungen att få allt i ordning innan det nya året tog sin början. Och det nya året skulle mötas med ett städat hus och rätt sorts mat och allt möjligt annat som får mig att tänka på hur vi firar julafton i Sverige.

Jag har haft riktigt fascinerande diskussioner med mina elever om de här traditionerna, och förhoppningsvis har jag nu lyckas förmedla lite av det jag lärt mig!

Kit

257 ord

» Profil
» Hemsida
» RSS

««

[bläddra]

»»