Alla de ljusa stunderna i November

24 nov 2012 17:49
Regnig lördag. Vandrar i trängseln mellan de gamla, gamla byggnaderna. Känner irritation över alla de där sakerna som hängt sig - bankkontoansökan som tagit fem veckor att behandla utan ett ord från banken om varför det dröjer, jobben som inte ens vill ha mig på intervju, National Insurance Number-ansökan som schemalagts först om en månad och i en helt annan stad.

Känner samtidigt en stilla lycka - det är glädje att kunna handla födelsedagspresent till en vän tillsammans, att kunna titta på köksprylar tillsammans. Välja en lampa, den som hon föredrog från början och som jag vid väldigt noggrann eftertanke håller med om kommer passa bäst i vardagsrummet. (Fast nu verkar det vara något fel på den. Lägg till på listan "irritationer".)

Vi har hunnit med så mycket roligt, redan. Var på en pub i London i måndags och lyssnade på en komiker vi båda älskar; var på en lång och intressant frågestund för en BBC-serie vi älskar ännu mer på teatern Criterion veckan innan. Imorgon ska vi på en föreläsningar om gamla kartor, för det är literatturfestival i staden och vi kunde ju inte bara stanna hemma!

Och så var det Schweiz. Hemma. Min flickvän fick träffa min familj; fick nästan träffa min morfar. Det var hans minnesceremoni, så genom det som berättades där fick hon en bild av den slags människa han varit. Det känns oerhört fint. Hon trivdes så bra ihop med mina kusiner också! Och min mamma blev hur glad som helst över att hon ville komma. För att inte tala om hur skönt det var för mig att ha henne där som stöd.

Underbart.

Jag håller fast vid alla de stunderna när det blir svårt. När jag känner mig värdelös och misslyckad. Jag är vare sig värdelös eller misslyckad - jag har kommit ända hit! För kärlekens skull. Och den är värd det, och jag är värd den, och det kommer att ordna sig, såklart.

Förr eller senare.

Kit

257 ord

» Profil
» Hemsida
» RSS

««

[bläddra]

»»