Det var också värt att vänta på

4 maj 2013 21:12
Hittade det perfekta sättet att ge Käresta ringen på: en skattjakt. Post-it lappar med små kryptiska meddelanden från ett ställe till nästa, inklusive ledtrådar givna i Caesar-chiffer (jag har lärt mig från henne).

Först en otroligt god kvällsmat - enkel att fixa till (avokado och räksallad med lime & chilidressing, korianderhummus, kallskuret och bröd från affären med hasselnötter och fikon) - som fick henne direkt till bords när hon kom hem så att hon inte kunde snubbla på några ledtrådar, och så ett litet handgjort kuvert med startmeddelandehjärta under tallriken.

Jag var så nervig under dagarna som ledde upp till ring-överraskningen - inte som att jag skulle fria till henne, men det kändes ändå hela vägen in i hjärtat att jag ville hon skulle bli glad. Satt på jobbet och skrev post-it ledtrådar mellan låntagare, och försökte hinna med alla förberedelser hemma utan att hon skulle märka något. Och det gick! Hon blev enormt överraskad, och rörd över att jag ordnat skattjakt. Det är en sådan vi-grej - det gick hem för att hon är hon, och för att vi känner varandra så väl. Och var lika roligt för oss bägge två - hon som fick leta, och jag som fick titta på när hon kom närmare och närmare sin överraskning.

Så mycket spänning! Och så mycket lycka, när hon hittade den, och tog på sig den, och den var så vacker på hennes finger. Perfekt för henne, som hon är perfekt för mig. (Vi grät. Bägge två. Fån som vi är.)

Och här är den: http://imgur.com/QR4roK5 <3

Kit

257 ord

» Profil
» Hemsida
» RSS

««

[bläddra]

»»