Inskrift

2 maj 2013 23:21
Hej igen Ord!
Förra gången lyssnade jag, nu är jag Tystnad.

Måste sortera tankar och känslor som inte går att uttala.
Måste förstå vad det är som drar mig till en människa jag förmodligen inte har någon framtid med.

Kan man vara ämnade för varandra trots stor åldersskillnad?
Spelar ålder någon roll?

Jag drar mig för att skriva det, men gör det i alla fall. Jag blir galen om jag inte får känna smaken av honom snart. Ibland kan jag knappt hålla mig. Lusten att kyssa honom där halsen möter axeln är ibland så påträngande att jag måste nypa mig själv hårt för att komma på andra tankar,

Han doftar ingenting. Bara ren människa och jag som förut trodde att jag hade upplevt berusande dofter vet nu att det är ingenting jämfört med vad jag upplever nu. Varje. Dag.

Jag blir 14 år igen. Håller utkik efter hans cykel, får fjärilar i magen av att se den. Men när vi möts blir jag både äldre, klokare och vackrare än med någon annan.

Detta vet jag:

1. Vi har så mycket gemensamt att det nästan är kusligt.
2. Han älskar min hjärna.
3. Han tycker att jag är vacker.
4. Han har kallt mig för en ros.
5. Han åker genom precis hela Sverige för min (och sin?) skull.
6. Han är 22 år äldre.
7. Han får mig att skratta tills jag gråter.
8. Han får mig att skratta när jag gråter.


Detta vet jag inte:

1. Vad i hela friden jag ska ta mig till.

Gunnar Ekelöf får avsluta. Dikten heter som rubriken på inlägget. Kommer ur diktsamlingen "Köp den blindes sång".

Människa, du som ännu färdas
längs dessa vägar, sökande en människa
- kanhända är du den jag en gång sökte,
kanhända jag en gång var den du söker.

Tystna

14 ord

» Profil
» RSS

««

[bläddra]

»»