Zur Rosenzeit

15 maj 2013 20:06
Jag är ett PMS-monster av Guds nåde i dessa dagar. Jag är vansinnigt trött, paranoid och blödig. Jag känner mig utsatt och utstött på samma gång och små pikar får mig att gå sönder.

Dessutom funkar inte rösten. Redan nu samlar jag på mig en massa vätska som gör att stämbanden svullnar. Är det såhär det ska vara varje månad? Jag blir tokig! Jag vet att det är tokigt, men jag kan nästan sakna tiden då min mens visade sitt fula fejs ungefär en gång per halvår (p.g.a. stress och ångest) för om det är något jag hatar så är det att känna mig sjuk fast jag "bara" är kvinna.

Här är det fritt fram för er att ge mig alla tänkbara tips och kurer mot PMS. Hit me!

Höjdpunkten idag var när E efter flera dagars avvaktande inställning till mig gick ifrån mig för att mitt i allt vända om och komma till mig bara för att prata om sina senaste dagar. Åh, vad jag önskar att saker och ting inte var så komplicerade och att jag utan vidare kunde redogöra exakt hur landet ligger. Jag vill så gärna nedteckna vår historia och allt vi har att förhålla oss till. Men det går inte.

Istället lyssnar jag på Zur Rosenzeit och gråter en skvätt för att ord och ton i kombination är det bästa jag vet.

Tystna

14 ord

» Profil
» RSS

««

[bläddra]

»»