En småseg dag i augusti

10 aug 2009 23:48
Jag har jobbat sex dar i sträck och idag är jag ledig. Jag tror att jag och min kropp börjar förstå varandra, för jag hade väl inte trott att jag skulle få mycket gjort idag.

Jag kan känna den välbekanta stressrastlöshetshetsen krypa lite i kanterna, men jag experimenterar med att låta mig själv vila och se om det kanske leder till någon slags produktivitet lite senare istället för att hetsa upp mig över att jag är lat.

* * *

Min syster tror att hennes katt väntar ungar. Det brukar hon i och för sig få för sig lite då och då, men det verkar som att hon har betydligt bättre grunder för ett sådant antagande den här gången.

Jag drabbas av en överraskande seriös fundering på om inte jag vill ha en liten luden krabat här hemma i så fall.

Jag är ingen djurvän.

Inte som andra iallafall.

Jag tycker om att klappa på katter och hundar och hästar och lite vad som helst så länge det håller sig någorlunda still, men annars vet jag inte riktigt vad man gör med djur. Det är inte så att jag tycker illa om dem. Jag är bara... bortkommen.

Jag har dessutom ett starkt och djupt rotat behov av personlig frihet, eller om det bara är vanlig simpel egoism, och obestridligen blir man väldigt bunden av att ha husdjur.

Och ändå. Ändå överväger jag det. Trots att jag är praktiskt taget panisk inför tanken på att binda mig till något hjälplöst litet kreatur. Nånstans i bakhuvudet smyger nämligen en tanke om att det är när man vågar satsa, vågar binda upp sig, som man har möjligheten att vinna nåt. Det är genom att försöka sig på sådant man inte vet hur man gör som man lär sig.

Jag har verkligen inte bestämt mig för nåt, men att tanken över huvud taget finns där är ett ganska stort steg.

* * *

Det har gått några timmar sen jag skrev ovanstående, och jag har fortfarande inte uträttat något vettigt. Har läst ut boken jag höll på med, och tagit en tupplur, och pratat i telefon i några timmar med en vän. Det börjar bli dags att gå och lägga sig igen...

Och det känns bra. Tror jag? Om jag får lika lite gjort imorrn kommer jag få panik, haha, men idag behövde jag nog detta. Särskilt med tanke på att jag jobbat så mycket och dessutom var ute på nattliga äventyr i lördags. Visserligen för min del väldigt nyktra äventyr, men ändå.

Så mina äventyr i Hunter S. Thompson-land fortgår; boken jag läste ut idag var Hell´s Angels, en reportagebok om motorcykelgäng i Kalifornien på sextitalet typ. Det är HST innan han utvecklade sin gonzoism fullt ut, och det är en ganska annan sida av honom än den man får sig till livs i de senare verken. Han var väl ganska... frisinnad redan då, tämligen *ostörd* av droger och våld och mänsklig depravering, men inte lika *oberörd* som i de senare böcker jag läst. Han lyckas trots allt klämma in att han inte nödvändigtvis tycker att Hell´s Angels-grabbarna är jordens mysigaste varelser, trots att han framställer dem på ett sätt som gör dem ganska begripliga, och mänskliga.

* * *

Annars vet jag inte mer än att det nog är dags att sova igen.

Anne

600 ord

» Profil
» RSS

««

[bläddra]

»»