En sekund.

7 okt 2013 00:14
Låt oss kalla det en tillfällig dip, en störtdykning, ett isvaksdopp:

Gå ut på tunnisen, den är seg och gungar följsamt med vågorna, svallvågorna efter dina steg. Under är svartvattnet. Kallt, mörkt, djupt och ensamt. Det vackraste och det vidrigaste i en och samma. Du är modig, tar ett steg till. Isen gnekar, vrider sig. Precis när du tror att den håller en försvinnande liten sekund till, brister den. Och du sugs ner, faller fritt utan möjlighet till annat. Och svartvattnet omsluter dig. Det tar ett tag innan du känner kylan tränga genom kläderna. Den förlamande. Den som pressar samman lungorna och trycker ut all luft. Brutalt. Det gör ont.

Hyperventilera en sekund innan du finner andan igen.

Minns så, att du har en ryggsäck som flythjälp, som faktiskt inte bara ligger dig till last. Rätt surrad och ordentligt packad trycker den upp dig mot ytan, bort från svartvattnet. Suget. Tvingar din hjärna att börja arbeta igen. Händerna att famla efter isdubbarna. Ögonen att söka efter den brustna kanten.
Kroppen att börja jobba.

Men inte mer än en sekund får du tappa andan och hyperventilera. Inte mer än en sekund får du dröja kvar. Paniken får inte vakna. Du fixar det här. Du har ju flythjälp, dubbar, ögon att se med och en kropp som jobbar.
Ett hjärta som fortfarande slår.

Ellen

27 ord

» Profil
» RSS

««

[bläddra]

»»