Körsbärsblommor
28 apr 2010 13:17

April i Japan brukar vara en månad av blommor och värme. Skira gröna blad på pilträden som lutar sig över det glittrande flodvattnet. Solkyssta körsbärsblommor.
I år? I år blev jag snöad på under körsbärsträden. Vilket var en upplevelse i sig, men inte direkt årstidstypisk.
Det har varit kallt, det har varit regnigt, det har varit grått. Det har varit riktigt, riktigt trist.
Idag var en mildvarm vårdag - men en sen en, eftersom körsbärsträden redan hastigt blommat ut.
Körsbärsträden, som på japanska heter "sakura".
Sakura är bland det vackraste som finns, tycker japanerna.
Jag håller med.
Sakura är bland det vackraste som finns.
Trädens blommor slår ut innan bladen kommer, och de sitter så tätt, så tätt att det ser ut lite som att det landat ett moln av skära fjärilar på ett naket träd. Som sockervadd.
Det fladdrar förbi blomblad med minsta vindil, och allt eftersom vårdagarna går och blommornas tid rinner ut så samlas det rena drivor av blomsterblad. På marken under träden, i rännstenar, vid flodkanten - överallt hopas det små hjärtformade blomster.
Som smekande snö, som ett långsamt fyrverkeri.
Det varar i några dagar - veckor, om man har tur, men tiden för körsbärsblommor är kort.
Därför passar alla på att njuta av dem. De blommar i övergångens tid, mellan det gamla skolåret och det nya.
Folk går man ur huse för att samlas under de blommande träden. Man tar med sig sina blåa plastpresseningar, och sitter där med mat och dryck och goda vänner.
Det kallas "hanami", och betyder bokstavligen "blomstertittande".
Det är vår i Japan. Företag stänger för sällsynta långluncher, och det flyter saké istället för té även mitt på dagen. Studenter samlas i klungor av vänner, och fyrar igång medtagna grillar. Folk klär sig i kimono och bär på vackert inslagna bentolådor.
På natten tänds lyktor som hänger i stråk mellan träden, röda och vita, och ljuset blir varmt rosenfärgat - körsbärsblomfärgat.
Några tempel och palats ordnar strålkastare som skickligt belyser de blommande träden, som mot en bakgrund av nattmörker verkar självlysande. Spökträd, ljusträd. En oerhört vacker syn.
Sakuran vissnar lika snabbt som den kommit. En viktig del av dess skönhet är hur hastigt den försvinner - blir ett minne och en känsla. Blir något man ser fram emot hela året igen.
Den flyende skönheten i livet. Livet och döden. Sakuran symboliserar så mycket.
Sakuran har blommat ut för i år, men jag minns den. Jag längtar redan till nästa års körsbärsvår.
Kits senaste Ord
» Tack
17 nov 2013 14:01
» Dags att dra kanske
15 nov 2013 18:17
» Att bo långt bort
13 nov 2013 18:43
» Alla slags nörderier
4 nov 2013 01:04
» Hennes röda dräkt
24 okt 2013 00:06
» Valv som försvinner i skymningsdunklet
13 okt 2013 23:38
» Aims
2 okt 2013 22:04
» Bouldering
29 sep 2013 21:23
» Snor och sånt
17 sep 2013 21:41
» Börja om, börja nytt
4 sep 2013 20:14
» Linda in mig i din kärlek
24 aug 2013 14:59
» Hemma igen, med ord i bagaget
11 aug 2013 00:06
» Ännu en sista dag
30 jul 2013 19:16
» Lätta lördagstankar
20 jul 2013 20:19
» Som en oväntad smocka
9 jul 2013 23:17
» Arkiverat
» Tack
17 nov 2013 14:01
» Dags att dra kanske
15 nov 2013 18:17
» Att bo långt bort
13 nov 2013 18:43
» Alla slags nörderier
4 nov 2013 01:04
» Hennes röda dräkt
24 okt 2013 00:06
» Valv som försvinner i skymningsdunklet
13 okt 2013 23:38
» Aims
2 okt 2013 22:04
» Bouldering
29 sep 2013 21:23
» Snor och sånt
17 sep 2013 21:41
» Börja om, börja nytt
4 sep 2013 20:14
» Linda in mig i din kärlek
24 aug 2013 14:59
» Hemma igen, med ord i bagaget
11 aug 2013 00:06
» Ännu en sista dag
30 jul 2013 19:16
» Lätta lördagstankar
20 jul 2013 20:19
» Som en oväntad smocka
9 jul 2013 23:17
» Arkiverat