En fjäder, ett vattenglas, ett sandkorn, en värld

29 okt 2015 11:49
Och så testar han en teknisk grej i sammanhangschat och rabblar random ord han kommer på och vips en favoritdikt sedan tidernas begynnelse (vilket han inte känner till). Jag säger oj och klistrar upp en början till emojirebus på just den dikten som skramlat i mina anteckningar sedan någon vecka och han säger vad fint och ja, ett pekoral men ändå en favorit och jag säger ja och sen loggar jag snabbt ut, lägger ner telefonen, diskar, bäddar rent i sängen och andas djupt. Känner mig nära, för nära, det bränns.
Dagen efter scrollar jag tillbaka med bävan, tänker att alla måste se, att det står i eldskrift och att jag önskar att jag vore coolare, men det ser helt odramatiskt ut i morgonljuset och jag måste försöka minnas att från hans håll är förmodligen allt ingenting alls, eller bara lite lustig kuriosa. Det är en lite rolig tjej som kommit in i sammanhanget, som funkar bra att retas med och som fattar mina skämt liksom. Gillar henne (har inga problem med att låta alla se det), älskar min fästmö, livet är i allmänhet precis som jag vill ha det och grubblerier har aldrig varit min grej. Undrar var jag ska luncha idag?

semla

182 ord

» Profil
» RSS

««

[bläddra]

»»