Från- och tillvaron

24 jan 2017 13:01
Ibland pratar jag med Kant om nätterna istället för att sova.
Det går bra. Jag tycker om det nästan lika mycket som förr men jag vill inte längre snudda vid något slags gräns... eller passera den. Ingen trängtan efter skullebarasägahej, när han är tyst i perioder.
Kanske är det det han vet.
Kanske är det därför han är helt varm och nära och intressant och bekräftande och rolig. Varje gång.

BTW

Check på no 1, success, komplimanger och fame och allt sånt. Katsching! Såpass overkligt att jag knappt kan glädjas?

Check på no 2... not so much. Fattar ingenting. I ett val mellan två förhållningssätt vägrar jag och kör det tredje: avvaktan/apati.
Självmedicinerar självföraktet med filt och Skam. Funkar ändå förhållandevis väl?

semla

182 ord

» Profil
» RSS

««

[bläddra]

»»