Dykarklockans tjocka väggar

28 okt 2013 13:22
Tänker att det är en så evigt lång tid nu, som jag har fortsatt sträva för att det skulle göra andra illa om jag gav upp. Tänker att det sägs att det är det mest själviska en kan göra, att ge upp. Funderar på hur länge en ska förväntas låta bli att vara självisk, hur länge en ska orka.
Världen vi lever i. Bristerna några av oss faktiskt, onekligen, har och vad de gör med oss. Resurser och energi, ett oändligt universum, ondska och öknar och bråddjup och krig och lidande och otack och tårar och ryggar och oförmågor och allt detta sammantaget.
Jag är så trött. Det finns ingen och inget som säger mig något.
Jag förstår precis allt och ingenting alls.

semla

182 ord

» Profil
» RSS

««

[bläddra]

»»