Luft i lungorna

11 jan 2015 14:14
Jag har länge försökt att låta bli att fundera över det faktum att en gammal vän och exkollega inte svarat på tilltal (på nätet) gång efter annan, undrat om han blivit sur över något jag skrivit på FB eller om något missförstånd uppstått. Jag är verkligen inte bra på att hantera att folk som jag gillar inte gillar mig. Det har ismolat i magen men vi är liksom inte nära nog för att det skulle kännas naturligt att ta upp det och jag vet att jag är överkänslig och paranoid etc etc. Komma att tänka på det, undra, ont i magen, avleda tankarna... Komma att tänka på det, undra, tränga bort.. etc, etc.

Hur stor är sannolikheten att jag ska hamna i samma lag som en kille som tydligen är vagt bekant med honom? Och att denne lagmedlem dessutom helt spontant berättar att min exkollega hade höjt mig till skyarna när de sågs senast? Blev nästan gråtfärdig av lättnad.

Universum beslutade att cutta mig some slack? Det har varit så tungrott på sistone, nästan ogörligt. Syrebristflämtandeomkvällarnejobbigt.

Men så den mirakulösa dagen: Roligt och lyckat event där vår sida triumferade och jag skötte min lagledarroll helt OK. Tillräckligt med folk för att på ett enkelt sätt undvika Herr Magnetiskmenupptagen och massor av positiv uppmärksamhet och roliga samtal. Exkollegelättnaden. Krockkudden i ögonvrån som hörde allt jag sa och log (men som i vanlig ordning försvinner om man inte aktivt håller honom kvar. Någon gång kanske jag vågar göra den kraftansträngningen). Två helt utomstående killar ca hälften så gamla som jag (nåja) som tog kontakt och nästanflirtade och var allmänt söta och roliga. Ja, det stavas b e k r ä f t e l s e, och ja, jag var ganska svulten. Och det borde förstås inte glädja mig alls, men det verkar inte vara jättebra mellan Magnetisk och sambon. Tyvärr måste jag erkänna att det skulle varit... inte jättejobbigt men eh, lite obekvämt för mig om de hade varit supergulliga mot varandra hela kvällen. Så småaktig är jag.

Alltså/ändå: Hela världen hatar inte mig. Och jag är oful nog att iaf skämtflirta med på krogen - om än i brist på andra alternativ i en rätt mansdominerad miljö. (Enligt söta, smarta och unga småpojkar med världen för sina fötter.) Jag ska försöka komma ihåg det en liten stund framöver. Det blir lite lättare att andas då.

semla

182 ord

» Profil
» RSS

««

[bläddra]

»»