Aldrig stavas aldrig

1 mar 2016 11:46
Jag kan allt om att klara mig själv, vända folk ryggen, hålla dem från mig. Jag slår in mig själv i ljudbubblor, bortvända blickar, vänligt men bestämt avsked och noll initiativ.
Jag ser till att inte behöva någon och att ingen behöver mig så jag har alla rättigheter på min sida när jag går. Jag går och jag vänder mig inte om.

Jag har min superkraft och den är likgiltigheten. Jag har varit ledsen färdigt, men det vet du inget om.
Jag säger inget om hundra besvikelser för jag vet att allt hänger på mina förväntningar och det är mitt ansvar. Jag säger du är bra, ingen fara, tar en paus, inget personligt, men hejdå sålänge.
Jag säger sålänge men jag vet alltid att det är för alltid. Det är alltid för alltid.

semla

182 ord

» Profil
» RSS

««

[bläddra]

»»