Utan att passera gå

21 apr 2016 22:51
Hans ikon dyker upp på skärmen och han undrar hur jag mår. Det är mer än mitt i natten men hade det varit för några månader sedan hade jag inte tvekat. Några timmars nattsömn för ett ostört snack med en styck Kant var ett fullt rimligt pris. Är, faktiskt. När han är här och nu och vi är vi. Men det är nya tider nu och jag trycker bort appen, sätter på larmet och lägger ner telefonen för natten.
Nästa morgon när jag svarar är han inte så angelägen att prata.
Jag saknar inte honom men jag saknar att känna mig så nyfiken, synkad, sedd. Det är så mycket som ska stämma och det är så sällan som det gör det. Börjor är sällsynta, slut mera vanliga. Fortsättningar obefintliga?

semla

182 ord

» Profil
» RSS

««

[bläddra]

»»