Ähd m.m.

20 apr 2008 22:25
Vi går ofta och känner på träd, gräs och stenar och knosar sönder blommer med svettiga små bäbishänder utan att ha nån naturälskarpedagogik bakom, jag och brödis. Mest för att det är lättare att känna på dom sakerna än på konstigt byggda storbarnslekgrejer på lekplatserna. Trädena står där som står och man kan inte klämma fingrarna i deras fjädring eller kedjor eller ramla ned från dom för det finns ingenstans att klämma eller ramla från.
Brödis gillar mest trädena och på trädena mest barken och knopparna. Vi syns ofta klappa på träd, sen sparkar hon av sig strumpan och jag tar på den för tittonde gången. Vi brukar prata om naturen. Brödis säger "-Ähd!" och jag sköter utbroderandet av ämnet, pratar om olika trädstorlekar, årstider, pippiar som sitter i dom, myrerna som bor på dom osv. Sedan passerar vi nästa träd och så påpekar hon det och jag säger nåt om det trädet, och sen kommer nästa. Vi har nära till naturen i våran förort så det tar som aldrig riktigt slut på samtalsämnet :-)

Igårkväll när brödis vaknade såg man i hennes ögon att det hade hänt något i hjärnan eller psyket, det var nån synaps eller nåt som hade växt fram. Några centiliter medvetenhet till hade liksom runnit till under kvällsluren, det är totalfascinerande när sånt händer och man inte kan undgå att märka det fast man umgås så tätt.

---

Buluppdatering: igår kasade bulan ned i form av en blåtira runt högerögats ytterområden. På OnOff tittade dom medlidsamt på oss alla tre.

hj

1119 ord

» Profil
» RSS

««

[bläddra]

»»