Sommarföljetong del 2

12 jul 2020 11:40
Herregud, en så ful människa, tänkte Görwallius. Bara att se på henne gav honom en sur smak i munnen. Han hade alltid ansett att kvinnor skulle vara vackra, eller i vart fall behagliga att se på. Eller åtminstone inte obehagliga. När han nu såg på fruntimret som intagit besöksstolen framför honom, genomfors han av en inre skälvning, en känsla av obehag, som att de gelatinösa inre organ som omgav hans hjärta plötsligt sänktes i temperatur. En rysning, en ristning. Utan att reflektera medvetet över relationen mellan fruntimrets fysionomi och hans egen reaktion tänkte han irriterat att det var då själva fan så lång näsa hon har, det borde vara förbjudet. Och ögonen. De var isande bruna, om det ens är en möjlighet. Som en nordnorsk älgpäls på vintern före en väderomsvängning till det sämre. Knotiga långa fingrar hopknipna om rottingväskans handtag, ett beskt uttryck runt munnen, som, om det suttit på en man hade ansetts lastbart, men som av Görwallius prompt slentriantolkades som ampert.
”Jag tar tjänsten” sade fruntimret. ”Självklart är det en amanuens och inte en kanslist som dere söker”

hj

1119 ord

» Profil
» RSS

««

[bläddra]

»»