bara drömmarna om närkontakt

17 dec 2016 17:14
i efterskalvet av julfestexplosionen, där glasen blivit tömda, vinboxen tillplattad och bålskålen tom, satt vi plötsligt ensamma på en hård soffa och samtalet blev litet och nära. jag lade huvudet mot hans axel medan han pratade om sin söner. andades in hans doft och andades ut det som jag går med håligheter i bröstet för: jag är så avundsjuk på dig för att du har dina barn. han vet hur det känns och han vet hur man stryker mig över håret och torkar en tår från min kind. han vet också hur man kysser mig mot en vägg, hur det är att blunda under mina händer och dra upp min klänning på ett underbart oanständigt sätt. jag drömmer om att ta med honom långt bort till nåt varmt ställe med kylda viner och kolhydrater och havsutsikt. så att han kan bli lugn av solen. det här är inte den allomfattande förkrossande svallvågen av mindfuck som jag fick att möta någon med exakt samma hjärna som jag. men det är en av de finaste relationerna jag har.

cave

142 ord

» Profil
» RSS

««

[bläddra]

»»