vad är ord? | s:info | ordbok | prenumerera | humör | besökande ord | secretspot | sök | hjälp | logga in

Uppbrott, utbrott


5 jul 2024 22:12
Jag vet inte varför jag gjort just sommaren till tiden då jag lämnar relationer, bryter upp, sviker, gör slut, ställer in. Kanske för att jag aldrig har tid när jag jobbar. Eller mer för att saker ställs på sin spets. Ska vi åka på den där semestern som vi tänkte nu då? Njaej jag kan nog inte det trots allt. Konflikträdslan som ett strypgrepp runt halsen trots att jag VET att det leder till besvikelse, ilska, bråk. Skjuter upp tills det inte går att skjuta upp längre.

I år med den extra cherry on top att jag är hemma hos mina föräldrar och därför under pågående sms-bråk också måste vara duktig och artig och glad dotter. "Jag har sån ångest" skriver jag till min dejt. "Jag känner mig så splittrad, jag vet inte vad jag vill." Han frågar vad jag menar. Magen värker. Vad menar jag?

Vill du ha lite mer kaffe älskling, frågar mamma. Nu går vi en promenad, säger pappa trots att jag sagt att jag inte har någon lust två gånger. Till hans försvar struntade han helt enkelt i att fråga en tredje gång och beordrade istället. Det osar Allvarligt Samtal om honom så jag kommenterar vädret och buskarna och de gamla husen vi gått förbi tusen gånger så att vår ensamtid ska ta slut och jag kan komma tillbaka in i tryggheten av att vara tre. Konflikträdslan är ett släktdrag.

"Ska du lämna mig så skriv bara det din jävla melodram"

Min dejt delar inte det släktdraget utan frågar, tvingar fram, går rakt på sak och magen värker och jag säger att jag ska bara ta en kort löptur och så springer jag fem backintervaller med fingret över send-knappen och sen skickar jag det: ok jag lämnar dig, jag följer inte med.

På lättare fötter tillbaka hem, telefonen vibrerar och jag höjer Sabrina Carpenter och kollar den inte förrän jag kommit hem.

"Du är vidrig"

Jag stretchar och småpratar om resten av sommaren med mamma. Nej inget direkt inplanerat än vi får väl se.

"Jag ska gå vidare och leva mitt liv så kan du sitta där med två åttioåringar som du inte ens älskar"

Jag duschar snabbt, de ropar nerifrån. "Vi kan väl låta mamma vila så lagar vi maten" och så googlar jag torskrygg medan pappa tuggar på ett äpple i örat på mig och jag känner geckoödlan krypa upp och ner längs ryggraden och andas andas andas stress stress stress.

"Du ljuger. Inget du säger är sant. Du är falsk"

Var finns ugnstermometern? Pappa letar och sen letar mamma exakt där pappa letat och han säger att jag kan leta själv faktiskt och hon säger ibland kan du inte det och så hittar vi den men på fel ställe, vem har lagt den där? och jag säger men det spelar väl ingen roll, nu hittade vi den och vem som lagt den där kan väl kvitta, och mamma försöker krama pappa men han tittar bort och hon går med ledsen rygg.

"Du är falsk. Jag hoppas att du får världens sämsta födelsedag. Karma, bitch"

Torsken blir god, det brynta smöret perfekt. Efteråt kaffe och spela kort och småprata över lite cointraeu. Hur blir vädret i veckan tro. Halv elva får jag lägga mig i den mjuka bäddsoffan med vagt svettdoftande duntäcke. Stänger av vibrationerna och telefonen är tyst. Halv två en lång harang om Allt Som Kunde Varit och jag läser det tyvärr när jag vaknar ur en stressdröm och jag frågar vad är ens meningen med de här messen? "Jag känner mig redan usel, ledsen och vidrig"

"Gött!"

Jaha. Sen blir det ny dag och jag får äntligen åka hem. Det osar allvar i bilen till station igen men inte mycket hinns säga, det bara antyds hum hum men NÅGOT ska du väl göra i sommar, med någon? Misslyckade, ensamma cave. På jobbet går det så bra men ingen partner, inga barn, inga sommarplaner, inga vänner. Glad sommar älskling, vi ses snart igen"

Väl hemma måste jag sitta i total tystnad och andas i flera timmar innan uppackning, matlagning, lite städ, lite fix. Min dejt har några kläder kvar liggande i garderoben, hans deo doftar svagt av bättre tider. Vi var väl lyckliga eller? Nu tänker även jag på Allt Som Kunde Varit och gråter stilla medan jag plockar ihop alla hans böcker. Melodram var det va.

Tänker: jag vet ingenting om mig själv. Mer än att jag tydligen hela tiden saboterar allt och av fel skäl.

Ute regnar det oavbrutet sen för alltid och för alltid framåt. Googlar: Sicilien. Rum för 1 person.

Tillbaka till sidans topp
Kommentarer

Skriv en kommentar:
Namn:

Kommentar:

cave


142 ord
» Profil
» RSS
««[bläddra]»»
caves senaste Ord
» Uppbrott, utbrott
5 jul 2024 22:12
» bränn vår stad
31 jan 2024 08:20
» the hate u give
27 dec 2023 20:16
» my love you should know the best of me left hours
9 jul 2022 16:00
» it´s alive!
7 jul 2021 11:55
» I´m removing myself from the narrative
18 apr 2021 20:39
» i could be your silver spring
24 feb 2021 08:19
» Saker som hänt i min lägenhet
28 apr 2020 12:45
» Överlämning från BUP
27 feb 2020 10:31
» hallå bibblan hur är läget
4 mar 2019 10:04
» generellt ångestsyndrom
2 okt 2018 08:46
» Brottning och brottstycken
20 jun 2018 12:20
» i´m sorry i lost myself
27 maj 2018 18:07
» eller føles ut som en ekte følelse
3 mar 2018 08:11
» your dirty sweet delights
2 nov 2017 15:17

» Arkiverat

Dagens namn: Jesper
:: reklam ::


:: reklam ::