i just miss you. that´s all.

10 okt 2017 10:27
skriver du nånting? frågar c och jag svarar nä, inte ens dagbok. jag vill inte och orkar inte formulera i ord det som gör ont. istället har jag återvänt till förra höstens tillstånd: jag gråter på tåg, spårvagnar och promenader genom staden. och i min säng, som jag ligger och sover i så mycket jag kan. ibland när jag kommer hem från jobbet släpper jag väskan i hallen, borstar tänder och tar ur linser, drar av mig kläderna, tar två atarax och somnar direkt. orka middag. orka vara vaken. drömmer patetiskt lättolkade drömmar om hur exfrun skäller ut mig för att jag inte hör hemma i hennes hus, för att jag använder hennes kläder. i samma dröm skäller hon ut c för att han låter mig hoppas och den drömmen är så panikframkallande att jag försöker få till någon slags allvarligt samtal. det samtalet slutar med att han (igen) säger att han (fortfarande) inte vill vara med mig på riktigt och jag ber honom lämna mig ensam så att jag kan gråta en stund på en parkbänk. jag promenerar i en timme efteråt och sen återupptar vi vardagen som vanligt. det har blivit tröttsamt att sitta och droppa tårar ner i tangentbordet men det stoppar dem såklart inte. jag har blivit den jobbiga typen som inte går att skratta med längre eftersom jag krånglar till allting med Känslor och han har aldrig tid att ligga så vad har vi då?

cave

142 ord

» Profil
» RSS

««

[bläddra]

»»