high for this (the weeknd)

13 feb 2017 15:54
fredag och svettiga handflator vid avstigning på hållplatsen. som är tom. var är du? hatar att möta folk utan tydlig platsbestämning, blir ansiktsblind och dum i huvudet. men den där mössan och den helt felaktiga klädseln för tre minusgrader går inte att ta fel på när jag väl ser honom. en inledande känsla av främlingskap och osäkerhet, vem är det här nu igen? vilken är vår ton? hur förhåller jag mig till dig? hur var min dag, hur var din? ett skratt som låter som en tom burk. hähä. skallrar ormlikt. sen in i värmen, bord för två, ge mig en öl, tack. samtalet mjuknar, ögon möts, hittar säker och trygg mark. just det, det är så här vi pratar med varandra. ytterligare en öl, tackar tackar. jag betalar allt, jahadå. upp i lägenheten, ska det vara en mellanlandning-whisky? det ska det och sen ska det hånglas under takfönstret, lyssnas på bruce, hånglas i soffan, kläs av kläder, liggas i sängen. det är nämligen allra bäst att vara naken. huden blir mer hudig då. jag är berusad av hans doft och hans karaktär och vi pratar om föräldraskap och missfall och aborter och trasighet och sen klär vi på oss, dricker en varsin kopp kaffe och tumlar ut i den iskalla natten för att köpa cigg och skaffa öl på det sunkigaste av sunkhak och jag vet inte vad vi pratar om men det händer att jag får ont i utkanten av själen, det frasiga lagret som så lätt går sönder men som smakar så himla gott när man äter det på rätt sätt. på nästa sunkställe dricker vi bubblor och flirtar med ett par som sätter sig intill och på sista stället är det så stel stämning att vi tar med oss ölen därifrån, gömd i jackfickor och halvt urdrucken. i don´t know. vi speglar oss i min spegel och jag säger att jag ser ut att ha haft bättre sex än han vilket antagligen stämmer och även om han vägrar att flytta sig från min plats i sängen är det skönt att somna med kinden mot ett bröst och vakna av ljus i lägenheten. men han lämnar mig med en känsla av att ha gett för mycket (alltid) och jag klarar inte av att vara på toppen jämt. spel tråkar ut mig och känslan av utsatthet efteråt gör mig mer ledsen än glad. jag tränar och köper dagen-efter-piller och sover bort fem timmar av den soligaste lördagen den här månaden. liv. vad gör jag av dig.

cave

142 ord

» Profil
» RSS

««

[bläddra]

»»