vad är ord? | s:info | ordbok | prenumerera | humör | besökande ord | secretspot | sök | hjälp | logga in

Drops mic


8 jun 2017 15:41
Käraste V.

Min vän L har hela tiden sagt att du kommer höra av dig igen och jag har sagt att nej, det kommer han inte att göra. Jag har tänkt att du först inte ville sabba det försvar mot mig som du byggt upp, att min trevare i din riktning i november, som ledde till att du avslutade alla våra sociala medier-kontakter betydde att du helt enkelt var över och vidare. Sen har jag tänkt att du skäms för mycket för att någonsin våga, även om du ville.

På min Drömlista, där jag skriver ner allt jag vill göra och klara av, skrev jag i början av året "Komma över V" och för någon månad sen skrev jag KLART! under den noteringen. I samma veva fick "Bli kär igen" också ett stjärnögt KLART! under sig. Men min självkänsla skakades i grunden av att du lämnade mig, du som var nån slags jävla perfekt andra halva av mig, fattar du hur tråkigt det blev, hur tomt och ensamt det var att bara vara jag? Jag stod knappt ut med mig själv, jag orkade faktiskt egentligen inte existera. Alls. Men jag skrev aldrig till dig att jag dör om du inte kommer tillbaka, för ingen fungerande relation har väl någonsin startat medelst självmordshot och jag överlevde ju. Ibland har jag gått in på dina sociala medie-konton och kollat läget, sett profilbildsbyten och inlägg och märkt att så himla mycket kul verkar det inte hända i ditt liv.

Men i mitt liv har alltså detta hänt: jag är kär igen. Ni är båda blonda och pojkaktiga men i övrigt är ni så olika att det är märkligt att ni ens existerar på samma jord. Där du undviker samtal söker han sällskap, där du duckar och flyr tar han ansvar, där du är kall för att du tror att kontroll är styrka, är han varm för att han inte är rädd att riskera någon larvig stolthet, där du med sammanbiten käke stirrar ut i ingenting gråter han och söker tröst.

Han tar hand om de svaga och rädda, han är socialist och vill rädda världen, han vårdar sin barnflock och alla människor omkring sig med ett överflöd av kärlek och ömhet, han skrattar åt dåliga skämt och bekräftar alltid den som söker kraft hos honom.

Sådan är ju inte du, och inte jag heller. Jag är oftast iskall pansar, jag söker ingens stöd eftersom ensam är stark, jag vägrar skratta när det inte är kul, jag är själv så svag och rädd att jag inte vet vad jag ska göra av mig själv och jag orkar inte bekräfta någon annan om jag inte mår bra. Om man försöker hålla i mig när det blåser riskerar man att ryckas med av vinden, så att säga.

Du och jag hade många fullständigt magiska stunder men det var svårt att vara lycklig med dig. Även när du var hos mig fanns det ett avstånd och jag tror det beror på att vi aldrig vågade sänka våra vapen. Att älska är att riskera och fegheten kan ligga tung över den som flyr varje risk till underläge. Och sen försvann du och jag var lägre än längst, var plötsligt ingenting. Jag har burit med mig det, hur skulle jag kunna göra något annat? Denna skräck att bli lämnad. Aatt aldrig våga släppa in igen. Tinderdejt på tinderdejt har passerat, ytliga små blåmärken, inte ens skärsår. Inte en blodsdroppe har jag vågat riskera förrän nu när jag låtit mig bli skuren djupt, djupt igen, för att jag litar på han som håller i den känslomässiga kniven.

Men nu är du tillbaka? Och inte som jag trott, att vi skulle hitta tillbaka till vänskapen som jag höll så högt.

Nä, du vill bara ligga du.

Du säger inte förlåt. Du avskriver hela den desperata nattsvarta hösten utan en kommenterat och reducerar all min kärleksträngtan och allt vi hade till ett sexuellt äventyr som du är lite sugen på att köra igen eftersom det var så gött. Ditt mess trillar in i min inkorg och jag vidarebefordrar det till mina vänner, som liksom jag blir rätt provocerade av tonen. För två månader sen hade jag sagt ja, för fyra månader sen hade mitt hjärta antagligen krossats igen, för sex månader sen hade jag släppt allt och åkt hem till dig. Bara för att få vara nära din hud, bara för att få känna att du ville ha mig, att jag var värd att existera. För att få ligga med dig igen.

Detta tänker jag på, småleende, medan jag sent på natten sitter ihopkrupen i min soffa i ett ständigt pågående samtal om livet och universum med han jag älskar nu. Vi har ett varsitt glas bubblande dryck i händerna och hans ögon glittrar mot mina i det svaga ljuset. Vi lyssnar på Ryan Adams och kysser varandra och sen glider vi ner på min matta som är perfekt mjuk mot en bar rygg och jag ser vår spegelbild i takfönstret ovan mig. På morgonen brygger jag kaffe och väcker honom försiktigt; han kisar mot mig och drar täcket runt sig, rullar ihop sig till en boll med ansiktet nerborrat i min mage och jag smeker hans nacke och säger att han kan sova fem minuter till, sen blir det kaffe och sen jävlar ska det bli ligga av.

Ska inte tråka ut dig med detaljer. Men det är ändå nice att veta att du finns som back-up, ifall han lämnar mig och jag blir liggasugen:)

Ha det gött!

Tillbaka till sidans topp
Kommentarer

Althea: (9 jun 2017 07:29)
:)

Tulo: (9 jun 2017 13:33)
Om man skrattar åt saker som inte är kul, så blir det oftast lite roligare än det hade varit om man inte skrattat alls, tycker jag.. :) Tycker du ska dra ett streck över Mr Strul och hålla fast i din nuvarande kille.. Spänning, passion och berg och dalbana har inte mkt med kärlek att göra. Lycka till.

cave: (9 jun 2017 14:44)
tulo: bra tips! förutom att jag fucking älskar spänning, passion och berg-och-dalbanor, sådan är min kärlek och personlighet.

plus då, vet inte om du läst mina tidigare texter, men min nuvarande kille är inte direkt en mindre strulig relation utan ännu värre i det avseendet faktiskt:)

semla: (15 jun 2017 10:24)
ändå skönt när de solkar ner minnet alldeles av sig själva, så att det blir enklare att utöka den mentala distansen...

cave: (15 jun 2017 11:15)
ja herregud semla, you haven´t heard half of it... det är så liksom smutsbrunt vid det här laget

semla: (15 jun 2017 15:06)
Det är inte ett helt ovanligt fenomen, har jag märkt? Så många helt clueless/ignoranta män det finns där ute...

Skriv en kommentar:
Namn:

Kommentar:

cave


142 ord
» Profil
» RSS
««[bläddra]»»
caves senaste Ord
» Uppbrott, utbrott
5 jul 2024 22:12
» bränn vår stad
31 jan 2024 08:20
» the hate u give
27 dec 2023 20:16
» my love you should know the best of me left hours
9 jul 2022 16:00
» it´s alive!
7 jul 2021 11:55
» I´m removing myself from the narrative
18 apr 2021 20:39
» i could be your silver spring
24 feb 2021 08:19
» Saker som hänt i min lägenhet
28 apr 2020 12:45
» Överlämning från BUP
27 feb 2020 10:31
» hallå bibblan hur är läget
4 mar 2019 10:04
» generellt ångestsyndrom
2 okt 2018 08:46
» Brottning och brottstycken
20 jun 2018 12:20
» i´m sorry i lost myself
27 maj 2018 18:07
» eller føles ut som en ekte følelse
3 mar 2018 08:11
» your dirty sweet delights
2 nov 2017 15:17

» Arkiverat

Dagens namn: Katarina, Katja
:: reklam ::


:: reklam ::