Anna-Karin, rödhätta

1 jul 2013 14:22
Svek och algebraiska saxhopp

"-Och kan kandidaten tänka sig, i syslöjden är Anna-Karin rentav hopplös, fröken Kvist fick allt nysta opp henne från golvet flera gånger om, och sista lektionen, tänk, då fastnade hon i vävstolen! Ja, inte fröken Kvist alltså, utan Anna-Karin."
Charlottes kvittrande stämma etsade ett hål i Anna-Karins självkänsla där de satt i hagen med cyklarna lutade mot staketet ute vid vägen.
"-Håhå, ja, inte tycks det som om vår Anna-Karin är något mönster av tålamod, inte, snarare raka motsatsen" fyllde kandidaten förtjust i.
"-Hon är allt en riktig yrhätta, visst är du Anna-Karin?" kuttrade Charlotte glatt och fortsatte med att informera kandidaten om alla hyss Anna-Karin brukade hitta på i skolan - av vilka åtskilliga hade applåderats av Charlotte själv.
När det väl kom till kritan och lärarna gav den skyldiga en uppsträckning, höll sig Charlotte alltid i bakgrunden och tittade på medan Anna-Karin fick be om ursäkt och skriva hundra gånger på tavlan "Jag skall bättra mig och inte uppföra mig som en yrhätta.".

"-Å ja, jag skulle allt vilja se dig Charlotte springa 60 meter på nio sekunder och sjuttiofyra hundradelar, och förresten har jag kommit mycket längre med algebran än både du och resten av klassen " försökte Anna-Karin harmset bräcka sin illojala kamrat, men nu var de två som delade picknickfilten med henne helt tydligt i numerärt överläge.
"-Men snälla Anna-Karin, algebra är så förfärligt tråkigt. Menar du verkligen att du tror att du kommer att ha tid att sitta och mäta vinklar när du har blivit gift?", suckade Charlotte.
"-Algebra är förfärligt okvinnligt," instämde kandidaten överlägset och fick ett beundrande ögonkast av Charlotte, "och jag misstänker att det inte ökar dina chanser på äktenskapsfronten, Anna-Karin."
"-Algebra är roligt! Det handlar inte om att mäta vinklar... " började Anna-Karin upprört men Charlotte viftade med ögonfransarna mot kandidaten så att det nästan såg ut som om det var ögonbrynen hon viftade med.
"-Vem har förresten nytta av att kunna ränna snabbt?," återtog Charlotte sin infernaliska kritik, "man blir ju bara varm och andfådd och alldeles röd i ansik- men Anna-Karin, vad tar du dig till?".
Charlotte avbröt sig häpet då Anna-Karin snabbt ryckte till i picknickfilten så att Charlotte och kandidat Johansson rullade av den och hamnade i en enda röra i gräset.
I nästa ögonblick hade Anna-Karin med imponerande hastighet sprintat fram till staketet och saxat över. Nu gjorde hon lugnt fast picknickfilten på sin pakethållare och lutade sig mot sin cykel, knappt andfådd.
"-Tja, i såna här lägen, tillexempel," sa hon lakoniskt och med en tumviftning fäste hon deras uppmärksamhet på bonden Janssons folkilskna tjur som nu från nära håll närmade sig picknickplatsen i en hastighet som väl uppgick till nio sekunder och sjuttiofyra hundradelar.

hj

1119 ord

» Profil
» RSS

««

[bläddra]

»»